Hanna, kom tillbaka

Hanna, det är inte så roligt på kontoret utan dig.

 

Kaffet är inte lika gott, och det tycks kallare på golvet än annars. Inte ens Jimmys raggsockor hjälper.

 

Dessutom är det läskigt att vara själv, när någon nyser så högt att hjärtinfarkten är nära. För mig alltså - för honom vet jag inte.

 

Lunchen är inte särkilt efterlängtad, och det är tyst i högtalarna. Ja, eftersom Disa tuggade sönder min sladd du vet.

 

Och inte kan jag skriva ut. Om jag inte tar din dator.

 

Åh, denna långa långa dag. Jag försöker vara produktiv men allt jag hoppas på är att dörren därborta ska öppnas, och att jag ska höra ditt VASEGO till Troja, medan Disa redan lubbar järnet.

 

Kom tillbaka snart, Hanna.

 

;-)

Etiketter: personal

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Etikettmoln